Din hjärna: Ficktjuvens bästa vän

I den här artikeln ska jag efter bästa förmåga ge svaret till en fråga jag ofta får:

Varför märker du inte ficktjuvens intrång?

Det är för att dom har en medbrottsling, och det är din hjärna.

Det är två psykologiska principer som hjälper tjuven. Den ena har att göra med hur hjärnan bearbetar information, och den andra med social psykologiska tendenser

Multi-tasking är en myt!

Många tror att vi tänker på flera saker samtidigt, eller att vi kan dela upp vår uppmärksamhet mellan flera saker. Men forskning har om och om igen visat att så inte är fallet.  Hjärnan har en inbyggd gräns för hur mycket information den kan ta in, och den kan bara koncentrera sig på en sak i taget.

Det som händer när vi tror att vi gör flera saker samtidigt är att hjärnan hoppar snabbt mellan de olika tankarna. Så ju fler tankar att hoppa mellan desto sämre processar hjärnan.

Ficktjuven överbelastar din hjärna
Det ficktjuven behöver göra är att överbelasta hjärnan med intryck och det blir mer eller mindre omöjligt att känna när plånboken glider ur fickan.

Ett klassiskt exempel är en tjuv som knuffar sitt offer i en folkmassa. Det som händer är att knuffen ger en starkare stimulans än ficktjuvens hand i fickan. Samtidigt försöker offrets hjärna lista ut vad som händer och hur den ska reagera på knuffen.

Kombinationen överbelastar hjärnans intagningsförmåga och döljer stölden. Du kan bokstavligen inte känna det! Hjärnan registrerar inte informationen.

”When I do this…You don’t feel anything else.”

Under en resa i Barcelona lyckades jag nästla mig in hos en ficktjuvsliga och få dom att dela med sig av sina metoder.

Under en del av den natten satt jag på en parkbänk med en av tjuvarna och diskuterade ficktjuveri. När samtalet gick in på hur fascinerande det är att folk inte märker slog ficktjuven sina fingrar hårt i mitt bröst och sa orden som summerar grundprincipen bakom ficktjuveri:

When I do this…You don’t feel anything else.”

Vad tänker offret på under stölden

 

Den andra viktiga principen är vad som händer i offrets tankar under stölden. Utöver den fysiska överbelastningen av hjärnan så förlitar sig ficktjuven ofta på att skapa en social kontext där dom har en anledning att komma nära, och i många fall också sätter dig mentalt i obalans.

Människor är sociala varelser gjorda för att leva och samarbeta med en flock. Så när vi blir osäkra på vad som gäller i ett socialt sammanhang tittar vår hjärna till omgivningen för ledtrådar till vad som gäller. Tjuven använder detta för att komma undan med att bli närgången och samtidigt under detta hålla dina tankar från ficktjuveri genom att erbjuda en annan kontext.

 

Ficktjuvs-dansen

Tjuven går fram till offret och låtsas vara full. Han försöker sen börja dansa eller visa en fotbolls-teknik på offret. Under det att han tar tag i honom så snor han plånboken. Folk som hör om den här tekniken säger nästan alltid ”jag skulle aldrig gå på det där. Jag skulle knuffa bort honom direkt.”

Men ändå är det här en extremt vanlig teknik som används flitigt på gatorna. Så helt klart funkar den.

Det är för att vi inte är mentalt förbereda på vad som ska hända, vi väntar oss inte ficktjuvar. Tjuven håller offret ur balans mentalt. Medans offrets hjärna försöker komma på vad det är för situation den plötsligt är i så är den förvirrad och kollar till omgivningen för ledtrådar.

Då köper offret lätt den outtalade historian ficktjuven vill sälja, det här är ett fyllo som blivit lite väl glad. Vid det laget hjärnan kommit så långt att dragit den felaktiga slutsatsen och reagerat (då kanske man knuffar bort den fulla mannen) så är stölden redan utförd. Och det tar ofta ett bra tag innan vi ifrågasätter kontexten vi fick och kan börja misstänka en annan kontext där det var en ficktjuv.

Demonstrerar ficktjuvs-dansen för Stöldskyddsföreningen.

Denna förvirring är det andra huvudsakliga psykologiska verktygen för ficktjuvarna.

Tillsammans med deras fingerfärdighet och välarbetade rutiner så är det svårt att slå ficktjuven i deras spel.

 

Så vad kan vi göra åt det här?
När det kommer till den första principen är det inte mycket vi kan göra. Det är en fysisk begränsning i vår hjärna. Så länge tjuven har korrekt teknik och timing så kommer vi inte känna något.

Den andra principen däremot kan till stor del motverkas genom att ge hjärnan korrekta sätt att reagera i dom situationerna en ficktjuv skapar, så vi inte i förvirring låter vår uppfattning ledas av ficktjuven.
Skapa planer som ger dig bästa resultat oavsett om det är en tjuv eller bara t.ex ett glatt fullo. Sen visualisera att det händer, hur det känns och hur du reagerar. Det är ett gammalt knep från sport-psykologi och det hjälper hjärnan reagera rätt i plötsliga situationer genom att skapa falska minnen av rätt sätt att reagera.

 Så det här är hur vår hjärna hjälper ficktjuvarna. Hoppas du som jag är lite nördig och tycker sånt här är intressant.
Dela gärna till dina vänner och hjälp dom hålla sig säkra. Och om du har några frågor du vill att jag ska ta upp skicka mig ett mail.
På hemsidan under ”Ficktjuvar” kan du se mer detaljerade tips.
Tack för att jag fått stjäla lite av din tid.
 Mvh
Robert Ace